Första testläsningen!

Att skriva bok nummer två är sannerligen en annorlunda process mot bok nummer ett, i alla fall för mig. Första gången skrev jag hela manuset, sen skrev jag om, sen lät jag en vän läsa, sen skrev jag om, sen skickade jag in, typ så.
Med mitt förra manus gjorde jag samma sak igen, bara för att efter dryga 300 sidor upptäcka att jag nog varit på fel spår hela tiden. Nyttig upplevelse, men ändå mer trist än kul, därför gör jag lite annorlunda nu (en måste ju lära av sina misstag, right?).

Detta innebär att jag tänker pröva att ha någon med på tåget lite tidigare, jag har en smart vän som var inblandad i förra processen och häromdagen fick hon ta del av mina typ 20 första sidor, dryga 10 000 tecken om en hellre vill mäta så. Och fasen vad gött för mig för hon gillade! Nu är det ju i och för sig lite svårt det där, dels för att de flesta testläsare, nog oavsett om de lovar att de ska vara ärliga, inte kan vara det fullt ut om något verkligen suger, MEN, de kan ju ge en fingervisning, och det var det jag bad om.

”Kolla om det finns något, ett korn, en start, en tanke, något som fungerar”, sa jag, och några dagar senare kom ett mess tillbaka med ”det funkar absolut, det finns något där”.

bild(31)

Så sjukt skönt att höra, fredagshurra för det! Och ännu mer fredagshurra för att vi i dag drar igång vårt OS-program Alla snackar Sotji. Det ska bli sjukt kul! Och du, om du fortfarande inte läst Välkommen ut på andra sidan, beställ vettja, här eller här. Så, ha en fin helg nu.

bild 3 (2)

Jag har sparkat rumpa enligt Amelia!

Nu är det fredag hörrni. En fredag när jag gick upp mitt i natten för att jobba, sprang hem med vinden rakt i ansiktet, sov och vaknade och gjorde grön juice och längtade efter solen, men istället har mörkret sugit ut allt som fanns av dagen och jag skriver med tända ljus. Jag skrev i går med. Inga epos, men några ord. Kanske är jag nåt på spåret, det vore fint i så fall.

I vilket fall började jag dagen med en trevlig överraskning. Jag är med på en finfin lista igen, den här gången är det tidningen Amelia som listar mig för någon som gjort nåt för kvinnosaken här i världen och jag blev helt stum när jag såg att jag är flankerad av genier som Alice Munro (!!!) Anna Odell och Liv Strömqvist (ni hittar listan här).

amelia

amelia2

Sjukt hedrande så klart, och nästan overkligt, jag menar Alice Munro och jag på samma lista??? Jaja, jag böjer huvudet och tackar, det är en ära och en ynnest att bli uppmärksammad på detta sätt.

Och med det, önskar jag glad fredag och fin helg till dig, fridens liljor och må du gå med lätta steg (och kanske skriva några tecken) (själv ska jag sitta åtminstone fyra timmar antingen lördag eller söndag, du med?).

Julmys…

bild

Jaha, så här mysigt har jag det lördagen innan jul, idel granna färger och tomtar bakom varje hörn. Inte. Faktum är att jag jobbar hela helgen, men vad gör väl det, fullspäckat med Vinterstudiosar och Sportnyttsändningar som det är. Och sen får jag jullov för bövelen. I typ två veckor. Är mållös över detta. Och ska åka till solen. Wiii. Men först jobbhelg och sen julafton och sånt.

Här har jag skrivit lite mer om att kasta ett manus, med lite blinkningar till den svåra andra boken. Enjoy. För övrigt var det där mitt näst sista inlägg på Debutantbloggen, så himla konstigt, ett helt år med ett inlägg i veckan, snart är det slut, konstigt.

Hälsning från Munchen!

Det är ungefär 14 grader varmt, eller kallt, beroende på hur en ser det, här och jag jobbar dagarna i ända. Det är mycket roligt och mycket bra för kreativiteten. Jag författar inte en rad, det hinns inte med, men tipsa hinner jag med. Så, lyssna på Liv Strömquists sommarprat om mens omgående. Så oerhört befriande och smart och fantastiskt att jag blir helt matt.

Så, lyssna nu, här.

Disco-gryning.

Men hej på er, här sitter jag och känner mig förvirrad. Det finns fördelar med mitt morgonjobb, det finns också nackdelar, en av fördelarna blir ibland en nackdel, och tvärt om, det beror lite på.

Jag syftar den lite groggy känslan som kommer med galenskapen att stiga upp 03.00 och på mindre än en halvtimme gå från sovande till vaken och, förhoppningsvis, smart. När man jobbar de där morgonpassen finns noll utrymme för sömndrucken hjärna, det brukar gå bra för det mesta, det är på eftermiddagen mitt lite smartare jag tar chansen att lägga ner. Huvudet känns som en mjuk och rosa marshmallow, försöker jag strama upp fluffet studsar det bara soft tillbaka och det är bara att lägga ner.

Fördel? Ibland skriver jag otroligt bra i det här tillståndet, det är liksom avskalat, utan några av de filter jag vanligtvis har runt min verklighet.

Nackdel? Ibland skriver jag inte alls i det här tillståndet.

I dag skriver jag, i alla fall litegrann. Och så är det ju onsdag, det betyder Debutantblogg. I dag är jag lite oroad för förlagen och branschen och bokhandlarna, kolla in om ni vill.

bild (41)

En odiskutabel fördel med morgonjobbet – gryningen över Gärdet. Den där bilden är så långt ifrån rättvis som det bara är möjligt, ljuset var vansinnigt. Discogryning som en brukar säga.

Frågan är när?

Vad skriver man i en blogg om skrivande när man inte skriver? Inte för att man inte kan skriva (då hade jag ju kunnat skriva om det) utan för att man inte hinner? Jag antar att man skriver om just det, om hur man hinner. Hur ska jag hinna skriva när jag jobbar heltid?

Just nu tänker jag på ovan ställda frågan hela tiden. Jag tänker att jag måste ha en strategi, annars kommer jag bli sur över hur lite jag skriver fastän jag inte har möjlighet att skriva mer och allt kommer att bli en negativ röra utan konsekvenstänk. Min hittills bästa plan är att titta i kalendern, säg två veckor framåt i taget, och planera in när jag ska skriva. Ett morgonpass här, ett kvällspass där, en ledig lördag, det låter som en smart, men ganska trist, plan. Å andra sidan, kanske svårt att vara härligt spontan och käck och samtidigt hinna jobba, träna, umgås, skriva bok? Nån smart lösning måste ju finnas, eller? Hade ju varit fint om jag kunde kommit på den nu, men det hinns tyvärr inte med, nu måste jag nämligen äta frukost, cykla till jobbet (det snöar, kommer ta för evigt att förflytta sig medelst cykel men jag är cykelidiot) och jobba.

Och förresten, nån kanske undrar om det är glassigt att jobba på tv, den frågan kan jag helt ärligt svara nej på. Så här har det sett ut större delen av helgen.

bild(55)

Not so fancy nej. Enda klatschiga var väl färgmatchningen av morot och necessär.

Här skrivs inga böcker, här skjuts med gevär.

Ja, inte jag då, jag skjuter inte med gevär men just nu är jag mitt inne i den där underbara världen där träff, bom och åktider är det enda (nästan) som existerar. För några korta sekunder står tiden stilla, publiken är tyst, det enda som hörs är skotten som avlossas, i samma stund som beskedet kommer, träff eller bom, är det över, allt andas igen och vi drar efter andan i våra headsets.

Det har regnat oavbrutet sen vi kom hit till Oberhof, men jag vet inte, när man jobbar så här så stör det liksom inte. Visst, det blir blött, det blir det, men det spelar ingen större roll, i termoställ är liksom livet redan lite på undantagstillstånd.

bild(23)

bild(25)

bild(26)

Jaha, så här ser det ut. I tre sekunder var det uppehåll, då tog jag bild ett, på bild två värmer expert Magdalena rumpan på det bärbara elementet i vårt kommentatorsbås och bild tre visar hur mycket jag ljög i texten ovan – jag hatar att det regnar, låt det sluta, nu, tack.

Hej 2013 och hej Debutantbloggen!

Jomenvisst ser ni, jag är nu en en del av den eminenta Debutantbloggen! Det var den lilla hemligheten jag skrev texter till härom dagen men nu är det out in the open och det ska bli så himla kul. För er som inte har koll så är Debutantbloggen en blogg som drivs av (det här året) 5 debutanter. Vi debuterar alla under 2013, vi har alla ångest och vi kommer alla skriva självutlämnande och utan filter, rätt ner i det svartaste svarta bara.

Nej okej, jag skojar, men vi kommer skriva fint och bra och är du intresserad av skrivande så kommer Debutantbloggen bli din bästa vän i lång tid framöver, eller i alla fall tills du själv blir utgiven. Kolla här: http://debutantbloggen.wordpress.com/

Och till er som möjligtvis hittat hit från Debutantbloggen – hej på er! Jag tänkte att ni skulle få en liten presentation av mig och hur kan man väl bättre presentera sig den första dagen på 2013 än genom att sammanfatta 2012?

Året började magiskt. Jag skrev kontrakt med Norstedts, var gladare än gladast, kände mig oövervinnerlig och reste till Tobago på semester.

bild(17)

Jag har jobbat mycket under hela 2012. Det har varit fotboll och hockey och skidskytte och mer fotboll och handboll och basket och tabeller och tidiga morgnar och God Morgon Sverige och programlederi och ännu mer fotboll och kommentering och stress och lyckorus och bandy och utförsåkning och längdåkning och ännu mer skidskytte. Och i slutet av sommaren reste jag till London och OS för att kommentera gymnastiken. Det var mäktigt. Mäktigare än mäktigast faktiskt.

bild(18)

När jag kom hem flyttade vi. Vi tog vårt pick och pack och lämnade söder för Gröndal och under tiden redigerade jag Välkommen ut på andra sidan och det var så himla kul. Jag satt i förlagsmöten och jag petade med omslag och jag tyckte och tänkte och skrev tacklistor och petade och pillade och godkände kommatering och tog bort ord som envisades med att ständigt dyka upp på ungefär varenda sida. Och jag skålade i bubbel nästan jämt för det kändes som att det hela tiden fanns något att skåla för.

bild(19)

I oktober tyckte jag att jag hade jobbat klart på SVT för ett tag. Vi satte oss på flyget och åkte till Los Angeles. Det var fantastiskt på alla sätt. Mer fantastiskt än vad som egentligen är möjligt. Måste kanske flytta dit. När jag kom hem botade jag mörkt-som-i-graven-ångesten genom att skriva på bok nummer 2, men det var svårare och svårare att hitta tid eftersom Välkommen ut… ständigt pockade på omsorg i form av intervjuer och annat.

bild(20)

Och vet ni vad? Sen kom den. Min alldeles egna bok Välkommen ut på andra sidan tog plötsligt en fast fysisk form och jag har nästan aldrig varit stoltare. Den finns nu. Jag har gjort den. Och i morgon kan du köpa den.

bild(21)

Undrar du förresten hur jag ser ut? Här är jag morgonspacklad (alltså för programlederi) i sportens garderob. Det var sommar då.

bild(14)

Pang pang boom.

Det är snöstorm ute, eller var i alla fall, kanske har det slutat nu, jag hoppas det för jag ska med ett tidigt flyg i morgon och snälla var inte inställt för det skulle vara så himla jobbigt. Orkar inte sitta fast på nån himla flygplats, okej.

Jag har inte skrivit i dag. Heller. Istället har jag suttit här vid mitt skrivbord och tittat ut över snöröran samtidigt som jag jämfört skyttetider och missade skott och är höghöjdsträning verkligen bra och vilken tid börjar jaktstarten? Jag har hämtat väska och vinterskor och packat mössa och termobrallor och jag har fått ont i ryggen och skrivit ut papper och varför är pärmar så sjukt otympliga?

bild(5)

Om ni undrar så är det skidskytte som gäller i helgen. Fredag, lördag, söndag med alptoppar, tysk korv och smällande gevär. Eller om man så vill, tre dagars oavbrutet arbete. När jag kommenterar är jag som i en bubbla, bla bla bla och timmarna bara försvinner och plötsligt tittar man upp och ut och så är allt över. Jag hoppas det går bra. Jag hoppas det är sol. Om inte så skit samma, för man kan kanske inte tro det, men skidskytte är så sjukt kul och att kommentera är också sjukt kul och att vara på plats när det händer, känna vinst och förlust sida vid sida, det är det bästa av allt och då spelar det faktiskt inte så stor roll om det är sol eller inte. Fast det är klart, med tanke på att min hudton börjar närma sig det gröna gör det ju inte ont att föreställa sig en kaffe före tävling med en gassande sol mot näsan.

För övrigt längtar jag efter att skriva. Jag tackar ja till intervjuer och har väldigt svårt att ta in och komma ihåg att den där boken kommer snart. Jag funderar lite över hur den mår, var är den? Finns den i fysisk form än? Staplad på nåt lager? Vem har läst? Någon alls?

 

Ja. Eller nej. Eller ja?

I dag är jag på SVT och gör mest av allt hockey. Eftersom jag jobbar från 9-22.30 blir det absolut inget skrivet, men det händer bokrelaterade saker ändå. Till exempel försöker jag planera en releasefest. Först tänkte jag inte ha nån, sen ångrade jag mig, sen blev jag storslagen, sen kylslagen. Jag bestämde mig för att strunta i fest trots allt, att ordna fest gör mig nervös, får mig att känna mig blottad, men sen tänkte jag att va fan, jag bjuder alla jag känner, vad kan gå snett? Så nu letar jag lokal, snart får jag klartecken, då återkommer jag med ett helt festinlägg. Jag hörde att Sigge Eklund tycker det är självgott att ha fest, det tycker kanske jag med, innerst inne, men nu verkar den bli av i alla fall.

Ja ja, snart möter Luleå HV71 och förut fick jag frågan att blogga på en boksajt. Jag har lite sånt där på gång, lite inplanerade intervjuer, lite bokhandelsbesök och sånt, men jag tänker att jag meddelar när de sker. Det vill säga ungefär samtidigt som boken släpps. Vilket snart bara är en månad bort. Puh.