Skriva med bebis – går det ens?

Innan jag fick barn hade mitt svar på den frågan varit ”nej, förmodligen inte”, men det går faktiskt. 

HUR? undrar ni förstås nu, HUR? Det finns förstås inget generellt svar på den frågan, det beror helt på vad du har för bebis. Vissa kanske faktiskt inte hinner skriva något alls pga arg unge, andra har helt andra möjligheter. Men ett råd som kan ges till precis alla är: var redo. Vänta inte på inspiration, fundera inte, känn inte efter – får du fem minuter, kasta dig ner och skriv, bara kör, du har inte tid att dra ut på det, när som helst kan ungen börja hojta.

Det är som med träning, på med kläderna på morgonen, så snart du får tio minuter, ner och kör på golvet, annars blir det inget. Glöm därför tidsbestämda mål för ditt skrivande, glöm även att du ska skriva ett visst antal tecken per dag, den tiden är förbi. Istället gäller det att vara beredd och startklar, kasta sig ner och bara göra det. 

Det här kan ju låta som värsta mardrömmen, men faktum är att jag inte har särskilt mycket emot det, det är på något sätt befriande. När jag fick barn var jag inne i en period när jag inte skrev alls, jag hade ingen inspiration, ingen energi, men det förändrades nästan direkt efter leverans (av kiddo alltså). Plötsligt ville jag skriva så nu gör jag det. Jag skriver några ord här och några där och det funkar och det är roligt och manuset växer och mycket mer kan en inte begära. Jag skriver när hon leker, sitter på golvet bredvid henne och multitaskar och det finns mycket lite prestige eller prestationsångest i den sortens skrivande och det är så jäkla skönt. Så var beredd, fem minuter är skrivtid det också.

 
Fast nu har jag just varit en vecka här och då skrev jag inte ett enda jäkla ord! 

Annonser

2 thoughts on “Skriva med bebis – går det ens?

  1. Ja men precis! Det är exakt så där man måste göra, och det går verkligen! Jag har två barn (är fortfarande föräldraledig med det andra) och har skrivit under båda föräldraledigheterna. Det går olika bra med olika barn, precis som du säger, men går gör det allt 🙂 När de blir större blir det också lite lättare att faktiskt planera skrivtiden lite. Min son (som är tio månader snart) har en sovstund på förmiddagen när jag skriver, skriver, skriver, och en sovstund på eftermiddagen när jag också skriver, skriver, skriver. Funkar hur bra som helst.

    Det är så intressant just det där med hur skrivlusten ofta kommer mycket lättare och starkare när det inte finns så mycket tid. Innan jag hade barn kunde jag gå runt i timmar på lediga dagar och tänka att ”Nu borde jag sätta mig och komma igång, nu är det dags, halva dagen har ju redan gått… men, jag ska nog bara göra det här också först…”, och liknande saker. Prokrastinering, prokrastinering. Men finns det en bebis i hushållet kan man ju inte hålla på så där, man måste bara kasta sig över datorn på första bästa lediga stund, och det gör ju allting så himla mycket lättare.

    Kul att du kommit igång! Ser fram emot att höra mer om hur det går!
    /Linda

    • Det är så intressant det där, att en är så bra på att skjuta upp och fram och dra ut på det när möjligheten finns – och precis lika bra att göra NU när en måste det. Tur att det är så! Och bra gjort att skriva med två barn!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s