Tacksamhet.

I går, när jag stigit upp tidigt för att hinna till tåget för att hinna hem och jobba efter Bokmässan. Då, när jag var helt slut av alla intryck och för lite sömn och för mycket fest och mängden människor jag pratat med så tog jag en snabb paus. Helt stilla stod jag. I vinden som inte var varm, men inte heller isande, utan bara ganska skön efter den något svettiga tågfärden. Och så tänkte jag på allt, tog in allt, och kände tacksamheten.

För att jag får vara med om allt det här.
Det är helt sjukt när jag tänker på det.
Bokmässa, bok, pocket, ny bok, nya människor, middagar med folk jag beundrar – det är makalöst och egentligen är jag utan ord för att det är så fantastiskt.

Det är också märkligt hur sällan jag verkligen tänker på det. Tar in det. Kommer ihåg det. Jag antar att det är så det funkar, det går inte att gå runt och liksom tänka på sitt eget liv hela tiden. Men ibland måste jag ta mig den tiden. För att komma ihåg. För att känna.

Jag lever mitt drömliv.
Min tacksamhet inför det är enorm.

bild (6)

Tänk ändå, här står jag och signerar min jäkla bok, kom igen liksom…

Annonser

Manus färdigt. Mission (partly) completed.

Vet ni vad. I dag satte jag punkt. Nu är Bok nummer två omarbetad en hel gång. Nu tänker jag lyssna på vad andra har att säga om den. Sådana som min förläggare och mitt bollplank Anna.

Om några dagar kommer jag bli nervös för vad de ska tycka och tänka, men inte än. Nu ska jag bara njuta av känslan att vara klar. Att inte behöva skriva på boken varenda ledig stund.

Jag har varit snabbare än mitt satta datum-mål, det känns skönt för jag har längtat efter att vara helt ledig så länge. Att se en fri dag sträcka ut sig, timme för timme, att kunna gå på bikram och inte känna att det tar för mycket tid från skrivandet. Så nu ska jag njuta ett litet tag. Det känns fantastiskt.

bild (12)

Nytt i pockethyllan!

Kolla här! Välkommen ut på andra sidan i pockethyllan. Ovanför Barca-boken och Glenn. Gött!!! Köp den nu hörrni, är ju pocket, kostar inget, men är BRA. Fin läsning för många.

bild 1

bild 3

Helt ärligt, det var så himla fint att se den. Den passar så bra där bland de andra pocketarna och jag är så stolt. Ibland måste jag påminna mig om det, min lilla bok, som jag skrivit, alla mina bokstäver, all min fantasi, lever. Den finns där ute. JAG har skrivit något som vem som helst kan gå in i en bokhandel och köpa. Det är svindlande.

Bokmässan.

Jodå, jag ska dit, som alla andra. Känns som det sveper en viskning över stan, det tisslas och tasslas, det fladdrar till under en parkbänk, bakom en buske, under ett träd och där är en seminariebiljett som kommer fladdrande.

Bokmässan.

Den antar nästan bibliska proportioner så här veckan inför. Och för mig, som aldrig varit där, känns det smått absurt och nästan omöjligt att den ska svara upp mot alla förväntningar. Vi får se, tänker jag, vi får se hur den står sig mot OS i London (skoja).

Allafall, om ni vill träffa mig så hänger vi runt med Debutantbloggen, på nåt trevligt ställe som vi meddelar senare, på fredag klockan 15.00. Och sen signerar jag min pocket i Norstedts pockethörna på lördag klockan 14-14.30. Kom förbi då vettja, säg hej, få en kråka i en pocket som pryder vilken bokhylla och vilket nattduksbord som helst, och som förmodligen är rasande billig där på mässan.

Undrar ni hur det går med skrivandet? Inte ett jota gjort de senaste sex dagarna, anledningen stavas självklart jobbjobbjobbJOBB. Det är mycket nu, men ledig dag i morgon. Då säger jag hej till Bok nummer två igen.

bild (5)

Hurra för i dag!

I dag, den 12/9 är det exakt två år sedan jag fick ett mejl från min blivande (och nuvarande) förläggare, Susanna Romanus på Norstedts förlag.

Jag var på jobbet, satt mitt i skapandet av ett inslag som skulle sändas om mindre än en timme och när det ringde från dolt nummer brydde jag mig inte om att svara. Är det viktigt lämnar väl hen ett meddelande, tänkte jag, och fortsatte jobba. Efter sändningen lyssnade jag av telefonen, jag hörde Norstedts och har mejlat dig och det var ungefär allt, jag minns att jag tänkte vad sa hon egentligen och så kollade jag min mejl och där fanns det.

Vi läser Välkommen ut på andra sidan med mycket stort intresse.

Jag höll på att dö. Och jag ringde upp och kvinnan i andra änden sa precis det hon skrivit, vi läser med stort intresse, vi är inte riktigt klara, ville ändå höra av oss. Alltså, jag blev så glad, det är nästan svårt att förstå precis hur glad, det var så overkligt, så fantastiskt, som en dröm. Det var första gången jag skickade in ett manus och det var bara tre veckor sedan, det var helt sjukt.

Jag tvingade tillbaka den där glädjen rätt bra, jag är sån, vägrar ta ut saker i förskott, det finns så mycket som kan gå fel. Först när vi skrev kontrakt några månader senare släppte jag fram glädjen igen och den har funnits där sen dess. Att skriva är så otroligt roligt och jag är så tacksam och ödmjuk över att jag får göra det, och inte bara får göra det utan dessutom får göra det i samarbete med ett förlag som tror på mig.

Det var dagens inspiration hörrni, håll den levande nu, drömmen – GÅ OCH SKRIV!

bild(29)

BLI KLAR.

Å gud jag gjorde det. Shit shit shit jag gjorde det och nu kan jag knappt fatta. Tjej nummer tre eller två eller vad hon nu är är omarbetad och klar och jag tror det fungerar. Å herregud, jag är så trött, jag har suttit hela. jäkla. dan. Jag har sittsår i röven, men jag gjorde det.

Det känns overkligt skönt.

Jag gjorde det.

Ni vet att det är bästa känslan va? Att inte ge upp. Att tvinga sig igenom, sida efter sida, och sen BLI KLAR. Okej inte bättre än att ha värsta flowet och skriva bra från början, men ni fattar. BLI KLAR, den känslan är alltid oslagbar.

Nu borde jag, i en rättvis värld, få ligga här, men som vi alla vet är världen synnerligen orättvis på väldigt många sätt så jag tar en promenad. Känns sjukt ovärt.

bild (10)