Känslan när en skrivit det en måste.

Sju sidor. Sju tunga sidor. Ibland är det ju så, texten tar liksom över. När jag skriver mina hemskaste partier, de när känslorna är överallt och alla gör ont och är elaka och hårda och smärtsamma, då är jag helt slut efteråt.

Slut och nöjd. Sju sidor. Det var precis vad jag och lilla boken behövde. Nu har skaparsjälen ro och jag ska ta en promenad. Tack den (vem) (hen?) som nu vakar över mig när jag skriver.

bild (56)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s