Det var i dag det skulle hända.

Minns ni mitt prat om längtan, både här och på Debutantbloggen? Hur jag längtade efter att skriva. Nå, i dag var dagen när det skulle ske, efter att ha samlat krafter hela helgen och liksom återuppstått från det rike där de utarbetade bor och verkar, slog jag upp mina blå, tog en springtur innan snön bestämde sig för att börja falla, drack lite kaffe och satte igång.

Jag hade lång startsträcka så klart, det har jag alltid, men det blir extra tydligt när jag inte har skrivit på ett tag, det tar liksom en stund innan stillheten och koncentrationen infinner sig. Innan jag hittar in i den där känslan som gör att jag kan skriva.

bild (18)

Men sen så, när kaffet var urdrucket och några bloggar genomlästa och jag ojat mig tillräckligt många gånger över genomfrusna händer och gåshud på armarna, då skrev jag faktiskt. Jag stötte på patrull en gång och det rejält. En hel timme tog det innan jag kommit på lösningen på ett problem. Skulle hen träffa den, eller skulle hen prata med den i telefon, eller kanske göra något helt annat? Jag tänkte och tänkte, fnulade runt, vände och vred, och plötsligt, utan att jag riktigt fattade hur, så kom svaret. Det är så märkligt det där, var kommer svaren ifrån? Var kommer historien ifrån? Orden? Jag har verkligen undrat över det mer än en gång. Det blev hur som helst inget möte mellan hen och den, men det blev ett telefonsamtal som ställer en del på ända, himla bra eftersom jag tyckte att den där historien började bli lite seg och långdragen.

Och nu börjar mörkret sänka sig, klockan är halv sex och jag tittar på mitt dokument och ser att det har blivit åtta sidor skrivna och det, det gör mig så himla mer än nöjd.

Har ni skrivit i dag?

7 tankar på “Det var i dag det skulle hända.

    • Men å vad fint att höra att bloggen inspirerar, tack! Och fasen vad synd med kravfyllt och motsträvigt. Motsträvigt kan man väl ta, men kravfyllt, finns det nåt värre? Hoppas hoppas du kommer ur den känslan och in i en annan och det snart!

      • Med all säkerhet infinner sig en ny och mer lustfylld känsla snart och det kravfyllda kommer troligen betraktas som värdefulla erfarenheter.
        Önskar dig fortsatt fina skrivdagar. Varifrån historierna, svaren och orden kommer ifrån, är nog inte meningen av vi ska förstå. Vi ska nog bara förvalta möjligheterna som dyker upp på bästa sätt.

  1. Fin dag, fin bild! Härligt när det blir så som man längtat efter. Jag har också skrivit, men inga åtta sidor precis. Fast givet dagens förutsättningar är jag nöjd och stolt över det lilla som blev. Ha det fint!
    /Liv

    • Nöjd och stolt är det viktigaste, ibland har jag, på riktigt, varit sjukt okej med att bara få ur mig tre rader (ibland sjukt missnöjd också, men det är en annan historia, hehe). Ha det fint du med!

  2. Haha, eg har det på akkurat same måten iblant; løysingar og svar på korleis eg skal fikse ting i teksten kjem berre av seg sjølv, og er så openberre at eg blir rysta over at eg ikkje har skjønt det før. Kor kom det frå, liksom?
    Takk for ein kjempefin blogg, eg les både din og Debutantbloggen, og det er til stor trøyst og inspirasjon for ein skrivar i Noreg:)
    (ps: håpar du forstår norsken min!)

    • Visst är det märkligt, man skulle vilja hoppa in i huvudet och se hur det egentligen går till där inne! Stort att du läser både min och Debutantbloggen ända från Norge – känns mycket internationellt och härligt, haha. Hoppas du har en strålande skrivardag, eller bara en strålande dag i största allmänhet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s