Dags för glädjedans!

I dag hittar ni mig på Debutantbloggen där jag skriver om att värna sina statister, kolla in, ni får lära er om de 7 V:na också (varje gång jag tar denna gamla term i min mun blir jag sexton år igen, har tajt nithalsband och tuggar på en laktritsrot).

Och under tiden ni läser om statister pluggar jag skidskytte inför morgondagens kommentering, dricker lite kaffe mot balkongväggen emellanåt och dansar lyckodans inombords efter att ha fått en fullkomligt strålande recension i GP i dag. Dessutom är jag på förstasidan, tillsammans med fyra glada gubbar med gurkor på huvudet, bara det känns ju stort liksom.

bild (13)

Annonser

Att lämna.

De senaste dagarna har jag gjort något som är nödvändigt för mitt skrivande (eller åtminstone väldigt bra) – jag har förflyttat mig. Jag är en ganska rastlös person, jag kan utan problem sitta stilla och läsa en bok och jag har inga problem att vara ensam hemma en hel dag, jag behöver det till och med, men jag behöver röra på mig också.

Så i lördags åkte jag till Göteborg för att träffa mina finaste vänner, vi åkte ut till ett hus vid vattnet, lagade middag och drack bubbel och promenderade vid havet, jag åkte hem igen söndag förmiddag.

bild (6)Och i dag tog jag bilen till min farmor och farfar. Vi fikade och jag och farmor promenerade i bekanta men ändå helt andra kvarter och så åt vi middag och sen åkte jag hem. Körde bil i sammanlagt tre timmar, bara jag och radion och utsikten som hela tiden förändrades. Tåg och bil och cykel, alla intryck, byta platser, se något nytt, göra något annat, jag skriver aldrig så bra som när jag bytt miljö. Bort bort bort ekar det i bröstet och jag åker. Gång på gång. Det finns inget bättre.

En extra bonus är att jag får se boken i nya bokhyllor i andra städer. Här gottar den sig på Akademibokhandeln vid Kungsportsplatsen.

bild (5)

Tåg-betyg nummer ett.

Hur gick det då att författa på tåget? Jo tack bra. Synd bara att det var i ottan vi begav oss och jag därmed var däckad i inledningen. Men sen så, två små sidor blev det, ändå helt okej, särskilt med tanke på att datorn gled omkring på det lilla bordet som vore den på ett stormande hav. Detta kan dock ha flera orsaker, en torde ju vara att tåget faktiskt kränger en del, en annan att min dator är i samma storlek som, jag citerar ”en tjock-tv modell större”, detta sagt av teknisk person som gillar att håna.

Tåget får dock plus för gratis kaffe (kommer sig i och för sig av att jag är sån där prio-person, har alltså egentligen betalat mitt kaffe i biljetter hundra gånger om, men men…).

20130223-105019.jpg

Fredagstips!

Fredag och jag är på jobbet, så klart, där är jag nästan alltid nu för tiden (heltid asså, det är för mycket tid som ryms i den termen). Med andra ord skriver jag inte så mycket i dag, men jag tänkte komma med ett litet fredagstips så här i alla enkelhet innan finalen i Nordisk Kombination drar igång.

Jag vet inte hur det är med er, men jag har under hela mitt liv läst mycket mer än jag skrivit, och då menar jag verkligen mycket mer. Från det att jag lärde mig läsa har jag läst allt, Bamse, Grottbjörnens folk, KP, texten på mjölkpaketen, alla nobelpristagare i litteratur från det att jag var 13, Catcher in the rye, Astrid Lindgren, August Strindberg och Marian Keys. Högt och låg, vitt och brett, afrikanskt och drama och självbiografier och poesi – ni fattar.

Jag är av tron att den som läser mycket skriver bättre, det kanske inte är så, men jag tror det. Det känns så. Därför fortsätter jag att läsa massor, jag läser i sängen, på gymet, på semestern, på resor, när jag äter (ej så uppskattat av den jag äter med) och när jag borde göra annat. Och sen ungefär tre år tillbaks läser jag även i grupp, det vill säga i en bokklubb. Sju stycken är vi, vi ses ungefär en gång i månaden, turas om att vara hemma hos varandra, värden för kvällen har valt boken som ska diskuteras och så dricker vi vin, äter middag och avrundar med efterrätt och betygsättning av just lästa bok. Det är underbart. Helt igenom underbart. Typ det bästa som hänt mig och mitt läsande. Inte bara för att det tar själva läsandet till en ny nivå utan också för att jag fick fem nya vänner (jag kände bara en person i gruppen när vi startade) och vi har så sjukt, sjukt trevligt. Om ni kan – starta en bokklubb och enjoy.

Bild

Här ser ni gårdagens efterrätt, en citronmarängpaj som var så god att vi på riktigt kom av oss i diskussionen av Sara Gordans Martin Andersson ett skuggspel. Jag tänkte inte komma med nån recension av den, detta är ej en sådan blogg, läs den istället, alla författare behöver bli köpta och lästa (eller i alla fall deras böcker).

Så. Ha en bra helg nu. Själv räknar jag med att skriva sammanlagt sex timmar. Först på tåget på väg till Göteborg och sen, mycket riktigt, på vägen tillbaka.

Bästa skrivardagen.

I går hade jag bästa sortens skrivardag och det finns ingenting jag gillar mer än bästa sortens skrivardagar. De ser för det mesta ungefär likadana ut, så här var den i går:

Jag vaknade vid nio ungefär, jag sover ofta till nio, halv tio eftersom jag inte kommer hem från jobbet förrän absolut tidigast elva på kvällen och sen ska jag varva ner och äta kvällsmat och så är klockan halv ett på natten och då kan man inte gå upp klockan sju på morgonen, i alla fall inte om man inte måste. Hur som helst, jag klev upp, åt frukost och läste tidning, tog med mig kaffekoppen in till datorn och satte igång. Och då menar jag verkligen satte i gång, fokuserat satte igång, för mig innebär det att jag inte läser tre bloggar plus fem sportsajter plus Resume först utan bara öppnar dokumentet och kör och när jag stöter på patrull eller blir trött så kör jag lite till.

Jag skrev sex sidor sen tittade jag ut genom fönstret, smällde ihop datorn, drog på mig träningskläder och sprang 1,2 mil i blåsten. Om jag inte tränar kan jag inte skriva, så enkelt är det.

När jag kom hem tog jag med mig te och käk in till datorn och skrev tre sidor till, nio sidor allt som allt och det är vad jag kallar en riktigt bra skrivardag. Helt enkelt en perfekt sådan.

Den avslutades dessutom med det jag redan visste, nämligen att snusket i min bok har stora likheter med snusket i 50 nyanser-böckerna (obs skämt, vet inget om snusket i 50-böckerna, läste två sidor och dog av uttråkan, kanske försöker jag igen nån gång, jag menar så där många människor som köpt de där böckerna, jag måste få reda på vad de gillar så mycket).

bild (1)

Kampanj.

Bor du i Stockholm, bra för dig, då kan du ta del av min bok-kampanj. Det är ju lite trixigt det här med att få någon vinst i ett författarskap, det gäller att ta till lite okonventionella metoder, höras genom bruset, som vi mediefolk brukar säga.

Därför har jag dragit igång en käck liten skattjakt. På olika mataffärer runt om i Stockholm (tack alla snälla handlare som ställt upp) finns sammanlagt 23 äpplen utplacerade, ett för varje bokstav i titeln Välkommen ut på andra sidan. Äpplena ser ut som på bilden nedan, här alltså bokstaven V:bild (4)

Jaktens regler är mycket enkla, ni ger er ut i Stockholms mataffärer, kastar er in i fruktavdelningen och börjar ert sökande. Den som hittar flest äpplen med bokstäver på vinner en helt egen, signerad bok. Då så, go go go och må bäste hen vinna!